Nu har det börjat igen. Jag vet att jag skrev för ett tag sedan att nu var det minsann dags att börja gå ner i vikt!.... jag lyckades inte riktigt motivera mig då så nu är det dags igen. Efter att ha dragit på mig ett par byxor jag inte haft sen innan sommaren, och märkte att de satt åt lite för hårt tajt, är det dags att ta tag i sig själv igen. På riktigt! Nu sitter jag här, hungrig och sur, och vill bara ha godis. Jag som inte ens är så förtjust i godis. Tryckte i mig en halv avokado nyss för att få nåt i magen. Det ska ju va bra grejer har jag hört. Bra fett. Skiten är bara att jag har svårt att hitta motivationen att fortsätta. Jag borde ju vara glad och lycklig nu när jag har nytt jobb och massa att se fram emot men det är ändå nåt som sätter stopp. Är jag lat och har en väldigt stor magsäck eller är det nåt annat? Jag kanske behöver en spark i ärslet.

Nu har det öppnat ett gym på vår våning på jobbet. Hur känns det då? Jo, som att jag måste börja träna. Det skitiga är att de inte har pass där. Jag skulle vilja börja gå på ett gym där de har pass. Då kan man inte komma undan utan man måste träna den där timmen. Det finns andra gym i Kista, men de är en bit från jobbet och parkeringen där jag ställer bilen är åt helt fel håll. Det låter ju som en undanflykt men sånt där är viktigt för mig. Pengar kostar det också, såna som jag har lite dåligt med just nu och jag vill gärna lägga dem på nåt annat. Då kanske nån säger, men gå ut och gå!! Det är gratis!!..........................................
............................................

Fy fan va tråkigt det är att gå. Det finns inget mer hjärndött än att gå och gå och sedan bara komma hem igen. Du har inte uträttat nånting och bara slösat massa tid på att gå  runt. Nä, jag måste göra nåt annat. Vad??

//C